2006-08-14
Det vi gör som 50-åringar kan ge utdelning 20 år senare
Att åldras med behag
Ett engelskt par var bjudna på middag till goda vänner. De båda damerna satt i soffan och pratade.
Gästen berättade för värden:
- Vi var på en så trevlig restaurang igår.
- Vad intressant! Vilken restaurang var det?
- Ja, hm, vad heter den där blomman som har vassa taggar och som man ger till någon som man tycker om?
- Aha, menar du rosen?
- Visst! Rose, darling, ropar gästen till soffan. Vad heter restaurangen som vi besökte igår?
Ny forskning om demenssjukdomar
Minnet kan svika när man minst anar det. Den skandinaviska forskningen om demenssjukdomar och Alzheimer är framgångsrik och i senaste numret av den ansedda medicinska tidskriften The Lancet presenteras viktig ny forskning (via Forskning.se). Utifrån kända riskfaktorer har man utvecklat ett test som kan upptäcka risk för demens redan i medelåldern. Om man är beredd att ändra sin livsstil kan man alltså påverka sin framtida hälsa.
Hjärt- och kärlforskare har länge samlat information, så vi vet ganska väl vilka som är de betydelsefulla riskfaktorena för hjärtinfarkt och stroke. När det gäller demenssjukdomar har forskningen ännu inte samma goda underlag.
Men de nyligen publicerade artiklarna i The Lancet har visar att det går att förutsäga redan i 50-årsåldern vad som riskerar att leda till allvarliga demenssjukdomar på ålderns höst. Riskfaktorerna för demens överlappar i stor utsträckning de för hjärt-kärlsjukdomar. Om man är äldre, om man är man, har låg utbildning, högt blodtryck, fetma, för hög kolesterolnivå och är fysiskt orörlig är risken för demenssjukdomar högre. Diabetes är inte lika väl studerat men kan också befaras vara en riskfaktor.
Det betyder alltså, att vi kan själva göra något åt vår framtid genom att ändra på våra matvanor och livsstil. Och därigenom förebygga både hjärt-kärlsjukdomar och allvarliga minnesstörningar. Det gäller bara att äta sundare mat och motionera regelbundet. Vi bör också delta i hälsokontroller, så att vi kan få läkemedel i tid.
Eftersom det nu finns test, kan man vända sig till sin läkare för att få besked om man ligger i riskzonen. Här finns ett "möjligheternas fönster att påverka den egna hälsan framöver"! Genom ett aktivt liv med meningsfulla sociala kontakter kan seniorperioden ges ett rikare innehåll!
Nyckelord: demensrisk, demenstest
Lästips:
Surftips - Seniorer: Din bästa kompis - Minnet!
Surftips - Seniorer: Hur bra är ditt minne? Gör testet!
Lancet Neurology 2006: Risk score for the prediction of dementia risk in 20 years among middle aged people: a longitudinal, population-based study
Lancet Neurology 2006: Defusing the dementia time bomb
Lancet Neurology 2005: Leisure-time physical activity at midlife and the risk of dementia and Alzheimer's disease
Ett engelskt par var bjudna på middag till goda vänner. De båda damerna satt i soffan och pratade.
Gästen berättade för värden:
- Vi var på en så trevlig restaurang igår.
- Vad intressant! Vilken restaurang var det?
- Ja, hm, vad heter den där blomman som har vassa taggar och som man ger till någon som man tycker om?
- Aha, menar du rosen?
- Visst! Rose, darling, ropar gästen till soffan. Vad heter restaurangen som vi besökte igår?
Ny forskning om demenssjukdomar
Minnet kan svika när man minst anar det. Den skandinaviska forskningen om demenssjukdomar och Alzheimer är framgångsrik och i senaste numret av den ansedda medicinska tidskriften The Lancet presenteras viktig ny forskning (via Forskning.se). Utifrån kända riskfaktorer har man utvecklat ett test som kan upptäcka risk för demens redan i medelåldern. Om man är beredd att ändra sin livsstil kan man alltså påverka sin framtida hälsa.
Hjärt- och kärlforskare har länge samlat information, så vi vet ganska väl vilka som är de betydelsefulla riskfaktorena för hjärtinfarkt och stroke. När det gäller demenssjukdomar har forskningen ännu inte samma goda underlag.
Men de nyligen publicerade artiklarna i The Lancet har visar att det går att förutsäga redan i 50-årsåldern vad som riskerar att leda till allvarliga demenssjukdomar på ålderns höst. Riskfaktorerna för demens överlappar i stor utsträckning de för hjärt-kärlsjukdomar. Om man är äldre, om man är man, har låg utbildning, högt blodtryck, fetma, för hög kolesterolnivå och är fysiskt orörlig är risken för demenssjukdomar högre. Diabetes är inte lika väl studerat men kan också befaras vara en riskfaktor.
Det betyder alltså, att vi kan själva göra något åt vår framtid genom att ändra på våra matvanor och livsstil. Och därigenom förebygga både hjärt-kärlsjukdomar och allvarliga minnesstörningar. Det gäller bara att äta sundare mat och motionera regelbundet. Vi bör också delta i hälsokontroller, så att vi kan få läkemedel i tid.
Eftersom det nu finns test, kan man vända sig till sin läkare för att få besked om man ligger i riskzonen. Här finns ett "möjligheternas fönster att påverka den egna hälsan framöver"! Genom ett aktivt liv med meningsfulla sociala kontakter kan seniorperioden ges ett rikare innehåll!
Nyckelord: demensrisk, demenstest
Lästips:
Surftips - Seniorer: Din bästa kompis - Minnet!
Surftips - Seniorer: Hur bra är ditt minne? Gör testet!
Lancet Neurology 2006: Risk score for the prediction of dementia risk in 20 years among middle aged people: a longitudinal, population-based study
Lancet Neurology 2006: Defusing the dementia time bomb
Lancet Neurology 2005: Leisure-time physical activity at midlife and the risk of dementia and Alzheimer's disease