2004-07-07
Musarm drabbar kvinnor oftare än män
Det är vanligare att kvinnor skadas av datorarbete. Detta även om exakt samma arbete utförs. Det som spökar är fysiska och psykiska krav.
Computer Sweden uppmärksammar en ny avhandling som sjukgymnasten och ergonomen Jens Wahlström skrivit. Och varningssignalerna går inte att ta miste på med alltifrån smärtande muskler till en spänd nacke.
Under nära ett år har Jens Wahlström följt 1 283 personer som arbetar med datorn mer än halva dagen. De hade liknande arbetsuppgifter och då studien inleddes inte några som helst besvär. Efter det att året gått hade 103 kvinnor och 76 män fått besvär.
Detta kan enligt studien bero på flera faktor. Kvinnor har mer av den typ av muskelfibrer som påträffas hos dem med kronisk smärta. Kvinnor använder också en större del av sin muskelstyrka än män när datormusen används, speciellt under stress. Och har användaren datormusen placerad vid sidan av tangentbordet måste kvinnor vrida axeln och handleden mer än män.
Det finns en mycket intressant och lättläst bok om nya landvinningar inom det här forskningsområdet som ger förståelse för varför till synes lätta arbetsuppgifter (som vid tangentbordet) kan ge svåra smärtor och bestående skador. Läs mer om Askungesyndromet hos forskaren Ulf Lundberg som tillsammans med journalisten Görel Wentz nyligen har gett ut boken Stressad hjärna, stressad kropp. Om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa (Wahlström & Widstrand).
Psykiska faktorer har större betydelse för vår hälsa än man tidigare trott. I boken betonas hur viktiga dessa faktorer är för vår fysiska hälsa och för uppkomsten av sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, muskelvärk, allergier och diabetes. De som befinner sig längst ned på den sociala rangskalan drabbas hårdast, och kvinnor drabbas i större utsträckning än män.
Computer Sweden uppmärksammar en ny avhandling som sjukgymnasten och ergonomen Jens Wahlström skrivit. Och varningssignalerna går inte att ta miste på med alltifrån smärtande muskler till en spänd nacke.
Under nära ett år har Jens Wahlström följt 1 283 personer som arbetar med datorn mer än halva dagen. De hade liknande arbetsuppgifter och då studien inleddes inte några som helst besvär. Efter det att året gått hade 103 kvinnor och 76 män fått besvär.
Detta kan enligt studien bero på flera faktor. Kvinnor har mer av den typ av muskelfibrer som påträffas hos dem med kronisk smärta. Kvinnor använder också en större del av sin muskelstyrka än män när datormusen används, speciellt under stress. Och har användaren datormusen placerad vid sidan av tangentbordet måste kvinnor vrida axeln och handleden mer än män.
Det finns en mycket intressant och lättläst bok om nya landvinningar inom det här forskningsområdet som ger förståelse för varför till synes lätta arbetsuppgifter (som vid tangentbordet) kan ge svåra smärtor och bestående skador. Läs mer om Askungesyndromet hos forskaren Ulf Lundberg som tillsammans med journalisten Görel Wentz nyligen har gett ut boken Stressad hjärna, stressad kropp. Om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa (Wahlström & Widstrand).
Psykiska faktorer har större betydelse för vår hälsa än man tidigare trott. I boken betonas hur viktiga dessa faktorer är för vår fysiska hälsa och för uppkomsten av sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, muskelvärk, allergier och diabetes. De som befinner sig längst ned på den sociala rangskalan drabbas hårdast, och kvinnor drabbas i större utsträckning än män.
