2004-12-27
Hade djuren det bättre på 1800-talet?
Med analyser av domstolsprotokoll har det varit möjligt att visa att djur hade ett egenvärde på landsbygden i södra Sverige också innan de borgerliga uppfostringskampanjerna för djurskydd påbörjades under de sista decennierna av 1800-talet.
Sverige fick sin första djurskyddslag 1857. Niklas Cserhalmis vid SLU försvarade nyligen sin avhandling som bygger på 500 djurplågerimål kring våld, vanvård och svält från 1860-65 och 1920-25 i Malmöhus, Jönköping och Östergötlands län. I rättegångsprotokollen har både myndighetspersoner, åtalade och vittnen kommit till tals. Det framgår att människorna i gemen hyste medkänsla med djur.
De fall som redovisas i avhandlingen rör bland annat våld, svältfödning och magra djur som fått arbeta alltför hårt. Ett fall rör en baron XX som svältfödde sina djur i Jönköpings län och där hans drängar och pigor anklagade honom för djurplågeri. I slutet av 1800-talet dömdes omkring 1000 personer per år för djurplågeri i Sverige.
Sverige fick sin första djurskyddslag 1857. Niklas Cserhalmis vid SLU försvarade nyligen sin avhandling som bygger på 500 djurplågerimål kring våld, vanvård och svält från 1860-65 och 1920-25 i Malmöhus, Jönköping och Östergötlands län. I rättegångsprotokollen har både myndighetspersoner, åtalade och vittnen kommit till tals. Det framgår att människorna i gemen hyste medkänsla med djur.
De fall som redovisas i avhandlingen rör bland annat våld, svältfödning och magra djur som fått arbeta alltför hårt. Ett fall rör en baron XX som svältfödde sina djur i Jönköpings län och där hans drängar och pigor anklagade honom för djurplågeri. I slutet av 1800-talet dömdes omkring 1000 personer per år för djurplågeri i Sverige.
